FÖRENING FÖR ATT RÄDDA TISNARENS VATTEN OCH MILJÖ

FÖRENINGEN FÖR ATT RÄDDA TISNARENS VATTEN OCH MILJÖ - www.raddatisnaren.se
Visar inlägg med etikett Debattartiklar;. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Debattartiklar;. Visa alla inlägg

Mediadebatt

I två debattartiklar denna vecka förklarar Rädda Tisnaren hur vi ser på hotet mot sjön och dess närmiljö.

Läs Katrineholms Kuriren här, eller Norrköpings Tidningar här. Vi hoppas förstås att gruvbolaget svarar genom att berätta om sina planer och förhoppningar.

Krönika i KK 23 juni 08: "Jag tittar ut över Tisnaren. Det är alltid lika vackert..."


Krönika av Birger Schlaug 23 juni 2008

Jag tittar ut över Tisnaren. Det är alltid lika vackert. Vyn ger mig alltid samma känsla av frihet och ansvar. Frihet för att bo i ett land där det fortfarande finns rent vatten och en unik allemansrätt. Ansvar för att i görligaste mån verka för att även barn och barnbarn skall få möjligheten att känna denna frihet.

Sedan någon dryg vecka sitter jag med i styrelsen för Rädda Tisnaren, en förening som startats, och hållits igång, av eldsjälar. Kampen började när sjön hotades av en jordsaneringsanläggning vid Vingåkersverken.

Nu är det andra hot som smyger i luften…

Precis över hustaken kring delar av Tisnaren sveper en helikopter. Utsänd av ett australiensiskt bolag för att undersöka om det kan vara ekonomiskt lönsamt att starta gruvdrift i bygden. Det är koppar och nickel, i första hand, man letar efter. Råvarupriserna har skjutit i höjden och därför kan sådana områden som tidigare varit ointressanta för gruvdrift plötsligt bli väldigt intressanta.

Kortsiktiga vinster ställs, som vanligt, mot långsiktiga värden. Denna regel gäller miljövärden. Men lika mycket sociala värden.

Här i västra Sörmland är det nämligen populärt att köra med delade turer inom äldrevård och omsorg. Kommunerna sparar pengar på det. Delade turer innebär att de anställda är lediga ett antal timmar mitt under sitt arbetspass. Hela dagarna blir på det sättet mer eller mindre uppstyckade. Förutom att det blir dubbla arbetsresor på en dag. Kommuner som säger sig värna personal och miljö drar sig inte för att införa delade turer.

Återigen: kortsiktiga vinster ställs mot långsiktiga värden. Ibland undrar jag om representanterna för det offentliga agerar som de gör för att stimulera privata alternativ… Men det är kanske alltför konspiratoriskt.

Jag tror att vår tid i framtiden kommer att bli Berättelsen Om Den Osannolika Tiden. Berättelsen kommer att handla om hur vi, som nu lever, var rikare än någonsin och sjabblade bort alla våra möjligheter genom att tänka fel. Innan jag började med politik uppfattade jag långsiktighet som åtminstone tusen år. Jag upptäckte att långsiktighet inom politiken var en mandatperiod… Inom näringslivet tycks det vara ett kvartal…

Egentligen handlar väldigt mycket i politiken om Berättelser. Fredrik Reinfeldt brukar betona detta, att Alliansen har en berättelse. I USA stod det demokratiska presidentvalet mellan två berättelser: Berättelsen Om Den Första Kvinna och Berättelsen Om Den Första Färgade. I sak var det mycket lite som skiljde dem åt – och största delen av nyhetsbevakningen handlade om Berättelsen, snarare än om politiken. Vinnaren ställs nu mot Berättelse Om Krigshjälten Som Torterades.

Personen, och dennes familj, är viktigare än budskapet i USA. En majoritet av det amerikanska folket kan inte tänka sig att rösta på en president som inte tror på Gud. Trots att en sådan president är livsfarlig när han/hon, likt muslimska fundamentalister, kan bomba och döda i Guds namn. Finns något enklare sätt att skada andra än att hänvisa till högre makter?

Min inställning till USA är verkligen kluven. Jag är uppvuxen på 50-talet, är formad av den amerikanska ungdomskulturen. Rock´n´roll sjöd i mitt blod och Elvis blev barndomens hjälte. Det starkaste minnet jag har från USA uppkom när jag var ledamot av Sveriges FN-delegation på 90-talet och fick anledning att besöka Wall Street, den globala finansmarknadens huvudgata. Synen var absurd. Det var vinter och välgörenhetsorganisationer hade lagt ut sovsäckar på trottoarerna så att hemlösa, nästan bara färgade, inte skulle frysa ihjäl. Inne i börstemplet syntes det vara kaos. Datasladdar hängde och slängde, papper och engångstallrikar låg på golvet, konstgjorda masker på människor, vars ögon avslöjade att de gick på kokain. Bilden var verkligen skrämmande. Men det lär vara lönsamt, rationellt och höjden av effektivitet.

Det är i sådana stunder jag tvivlar på lönsamhet, rationalitet och effektivitet. Och undrar om inte Berättelsen Om Vår Tid blir en ganska tragikomisk historia. Vilket väl bekräftas av att en borgerlig regering – i effektivitetens och rationalitetens namn – genomdriver FRA-lagen som om man vore en kommunistisk regim…

I saligt avsomnade Östtyskland var det brukligt att staten öppnade brev – i Sverige blir det norm att staten kolla varenda mejl. Terrorister som vill meddela sig med varandra får helt enkelt använda sig av vanlig postgång.

Det är när man funderar över detta som en simtur i Tisnaren blir räddningen…

Föreningen Rädda Tisnaren hittar du förresten här: http://www.raddatisnaren.blogspot.com/

Birger Schlaug

Krönika i KK 19 maj 08: "En av de mest korkade lagarna i Sverige heter Minerallagen. Nu har dess..."

Krönika av Birger Schlaug, 19 maj 2008

En av de mest korkade lagarna i Sverige heter Minerallagen. Nu har dess effekter också nått oss i gränstrakterna mellan Sörmland och Östergötland. Vi som bor här ska ha fått brev från Bergstaten. Det är den myndighet som ger tillstånd för prospektering och bearbetning av mineralfyndigheter.

Här skall nu internationella bolag således leta efter mineraler. Och eventuellt börja bryta. Och ingen kan i realiteten stoppa dem. Om inte extraordinära förhållanden råder. Det är själva grundprincipen i Minerallagen.

Sverige har en av världens mest liberala minerallagar, vilket betyder att det är nästan fritt fram för internationella bolag att ta för sig av våra naturresurser när helst de behagar. Markägare har inte något att säga till om. Äganderätten är ställd ur spel, ja, man har inte ens rätt att undersöka sin egen mark om någon annan har ansökt om undersökningstillstånd. Och undersöka kan främmande bolag göra nästan in på stugknuten…

Den nuvarande regeringen brukar tala om vikten av äganderätt, men den är inte så viktig i dessa fall. Efter en lagändring 2005 så kan markägaren få ut 1,5 promille av beräknat värde på mineralen. Andra som berörs får inte ut någonting. Inte grannarna, inte bygden, inte kommunen.

Som politiker på 90-talet engagerade jag mig djupt i den här frågan. Jag deltog i protester i bland annat Skåne och Småland, där rejäla folkuppror pågick.

Jag träffade äldre människor som kände hur hela deras livsverk riskerade att slås i spillror, hur en död hand kunde läggas på en hel bygd som hotades av mineralbolagen, hur oron för att bli fråntagna mark, hus, boende och livsmiljö förstörde deras liv. De kände sig djupt kränkta när bolagen kom och grävde på deras tomter, i något fall utanför stugknuten. Eller vad sägs om: Ett skogs- eller jordbruk kan när som helst exproprieras för att ge plats för en privat gruva. Med ett undersökningstillstånd i näven kan bolaget få fritt tillträde till mark och fastigheter som andra redan har betalat lagfart på. Med ett undersökningstillstånd är det fullt lagligt att hugga ned skog och anlägga vägar, utan att den egentlige markägaren kan göra något åt det.

Informationsmöten var smockfyllda med människor, som nästan undantagslöst undrade hur ett civiliserat land kan ha en lag som är helt inriktad på exploatering och på att köra över människor. Bland annat protesterade nunnorna på ett kloster, vars marker hotades av gruvbolag.

När ett stort kanadensiskt bolag häromåret fick tillstånd att leta efter olja och mineraler på sju platser i Närke, så blev det protester och länets riksdagsledamöter gjorde ett utspel där man krävde skärpt minerallag. Trots att riksdagsfolk från länet under alla de år frågan varit uppe i riksdagen röstat emot de förslag som krävt skärpning av lagen… Det är tröttsamt med den typen av politiska utspel!

Kampen blossar med jämna mellanrum upp lite varstans i vårt land, som till mer än hälften redan är inmutat. I Skåne handlar striden just nu om alun, kaolin och gas, vars utvinning också hanteras av minerallagen. I Norrland har markägare nyss förlorat kampen i en rättsstrid. Allt fler bolag får rätt till uranprospektering. Sedan ett par år tillbaka har cirka 100 undersökningstillstånd meddelats av Bergsstaten. Uranbrytning är en av de mest skitiga verksamheter man kan hålla på med.

Minerallagen bygger, enligt min uppfattning, på ett ganska odemokratiskt sätt att se på jorden. Såväl markägare som kommun borde ges absolut vetorätt till gruvdrift. Och miljöfrågan borde tas på större allvar - Bergsstaten beslutar om prövningstillstånd utan att gjort en ordentlig miljöprövning, vilket är en märklig tågordning.

En stor majoritet i riksdagen har alltid varit upphetsad av lycka över att formulera en lag som ger internationella bolag rätten att undersöka, prospektera och bryta mineral oavsett vem som äger marken. Minerallagen synes närmast vara hämtad från den lagstiftning som styrde afrikanska kolonier en gång i tiden.

I praktiken är det stora bolag, oftast utländska sådana, som får undersökningstillstånd. Långt mer än halva Sverige är alltså på detta sätt utlovat till olika bolag. Nu har man också nått fram till Byle och Marsjö i gränslandet mellan Sörmland och Östergötland. Det förekommer en del protester, ryktas det. Som att inte skicka in bekräftelse på att man har fått meddelandet som Bergstaten skickat ut. Ett sätt att fördröja, försvåra och protestera mot en lag som inte hör hemma i ett civiliserat land, kan man tycka.

Självfallet skulle jag aldrig komma på tanken att föreslå något sådant… Det vore ju att se som uppvigling och civil olydnad…

NT 8 okt 2008 "Fel med gruvdrift vid Tisnaren"

Norrköping Tidningar

Fel med gruvdrift vid Tisnaren

Det vore oklokt att utsätta Tisnaren och dess närområde för gruvdrift eftersom sådan alltid medför risker för negativ miljöpåverkan, skriver företrädare för Föreningen Rädda Tisnaren.

Ett australiensiskt gruvbolag har fått de första tillstånden för att starta gruvbrytning vid sjön Tisnaren i norra Finspång.
Det är Drake Resources Ltd som har har mutat in ett stort område kring sjön i gränstrakterna mellan Vingåker och Finspångs kommuner. Bolaget har begärt undersökningstillstånd och har intresse av att bryta främst koppar och nickel. Boende i Byle, Skedevi, Ruda och andra orter berörs påtagligt. Flera hundra boende har förundrat öppnat brev där det framgår att deras tomter nu är inmutade. Många har upplevt hur helikopter svept över hustaken för att göra mätningar.
Tisnaren är inte bara en uppskattad bad- och fiskesjö för många i norra Finspång och Vingåker. Tisnaren har också stora naturvärden med bland annat en intressant fågel- och fiskefauna. Sjön har således stora skyddsvärden, därom är såväl vi i Föreningen Rädda Tisnaren som kommuner och länsstyrelse överens.
Det är Minerallagen som styr hur gruvbolag får agera i vårt land. Sverige hör till de länder som har den mest generösa lagstiftningen i världen.
Exploatering är intressant för många gruvbolag världen över, inte minst nu när priserna på mineraler har skjutit i höjden. Vinsterna hamnar i stort sett helt hos gruvbolaget - staten och kommunen får ingenting. Markägaren kan drabbas av tvångsinlösen. Gårdar som gått i arv i generationer kan plötsligt förvandlas till gruvområde.
I det nu aktuella fallet har företaget Drake Resources Ltd dessutom gjort provtagningar innan de ens fått tillstånd. Det är inte utan att det känns som om vi levde i Vilda Västern.
Gruvbrytning har skett tidigare i området. Länsstyrelsen i Östergötland gjorde för några år sedan en utvärdering av följderna och kunde konstatera att det fanns allvarliga problem. Jorden nedströms gruvområdet är starkt påverkad av metaller från gruvbrytningen. Såväl koppar som nickel förekommer i så höga halter att de klassats som allvarliga eller mycket allvarliga.
Från Föreningen Rädda Tisnaren vill vi påskynda vidare undersökningar av dessa förhållanden samtidigt som vi motsätter oss ny gruvdrift. Det vore oklokt att utsätta Tisnaren och dess närområde för gruvdrift eftersom sådan alltid medför risker för negativ miljöpåverkan.
Tisnaren är i dag en ren sjö. Så pass ren att många tar sitt drickvatten direkt från sjön och utan att tveka äter fisk ifrån sjön. Detta är fortfarande möjligt därför att boende kring sjön tidigare tagit strid när den hotats. För drygt tio år sedan kunde Föreningen Rädda Tisnaren, tillsammans med andra goda krafter, förhindra att en anläggning för sanering av miljöfarlig jord placerades vid Vingåkersverken. Något som alla i dag nog är glada åt!
Nu har vi för avsikt att samordna motståndet mot gruvbrytning. I akt och mening att rädda Tisnaren.
För styrelsen i Föreningen Rädda Tisnaren
Mari Andersson, Ruda
Birger Schlaug, Byle
Torsten Eriksson, Sunda

KK 9 oktober 2008 "Miljön kring Tisnaren hoted"

Katrineholms Kuriren 9 oktober 2008

Miljön kring Tisnaren hotad
En fråga vi ofta får är: Kan det verkligen vara sant att ett austra­liensiskt jättebolag funderar starta gruvbrytning i ett område i Sverige som är så viktigt för vattenförsörjning, ekosystem och friluftsliv?

Jo, uppenbarligen. Drake Resources Ltd har mutat in ett stort område kring sjön Tisnaren i gränstrakterna mellan Vingåker och Finspångs kommuner. Bolaget har begärt undersökningstillstånd och har intresse av att bryta främst koppar och nickel. Boende i Marsjö, Byle, Skedevi, Ruda och andra orter berörs påtagligt.
Många har förundrat öppnat brev där det framgår att deras tomter nu är inmutade. Många har upplevt hur helikopter svept över hustaken för att göra mätningar.

Men gruvbrytning vid denna del av Tisnaren berör naturligtvis hela sjön, och hela det vatten­system som avslutas med Nyköpingsån.

Tisnaren är inte bara en uppskattad bad- och fiskesjö för många inom Vingåker, Katrineholm och Finspångs kommuner. Tisnaren har också stora natur­värden med bland annat en intressant fågel- och fiskefauna. Sjön har således stora skyddsvärden, därom är såväl Föreningen Rädda Tisnaren som kommuner och länsstyrelse överens.

Det är Minerallagen som styr hur gruvbolag får agera i vårt land. Sverige hör till de länder som har den mest generösa lagstiftningen i världen. Landet ligger öppet för vilket internationellt gruvbolag som helst att muta in områden, att få undersökningstillstånd och sedermera påbörja gruvbrytning. De flesta som i vårt land fått uppleva hur främmande människor med spadar och borrar plötsligt befinner sig på deras mark, eller rent av på deras tomt, blir naturligtvis upprörda. Och förundrade.

Exploatering är intressant för många gruvbolag världen över, inte minst nu när priserna på mineraler har skjutit i höjden. Vinsterna hamnar i stort sett helt hos gruvbolaget - staten och kommunen får ingenting. Markägaren kan drabbas av tvångsinlösen. Gårdar som gått i arv i generationer kan plötsligt förvandlas till gruvområde.

I det nu aktuella fallet har företaget Drake Resources Ltd dessutom gjort provtagningar innan de ens fått tillstånd. Det är inte utan att det känns som om vi levde i Vilda Västern.
Gruvbrytning har skett tidigare i området. Länsstyrelsen i Östergötland gjorde för några år sedan en utvärdering av följderna och kunde konstatera att det fanns allvarliga problem. Jorden nedströms gruvområdet är starkt påverkad av metaller från gruvbrytningen. Såväl koppar som nickel förekommer i så höga halter att de klassats som allvarliga eller mycket allvarliga.

Från Föreningen Rädda Tisnaren vill vi påskynda vidare undersökningar av dessa förhållanden samtidigt som vi motsätter oss ny gruvdrift. Det vore oklokt att utsätta Tisnaren och dess när­område för gruvdrift eftersom sådan alltid medför risker för negativ miljöpåverkan.

Tisnaren är i dag en ren sjö. Så pass ren att många tar sitt drickvatten direkt från sjön och utan att tveka äter fisk ifrån sjön. Detta är fortfarande möjligt därför att boende kring sjön tidigare tagit strid när den hotats. För drygt tio år sedan kunde Före­ningen Rädda Tisnaren, tillsammans med andra goda krafter, förhindra att en anläggning för sanering av miljöfarlig jord placerades vid Vingåkersverken. Något som alla i dag nog är glada åt!

Nu har Föreningen Rädda Tisnaren för avsikt att samordna motståndet mot gruvbrytning. I akt och mening att rädda Tisnaren.

MARI ANDERSSON, RUDA
TORSTEN ERIKSSON, SUNDA GÅRD
BIRGER SCHLAUG, BYLE
Författarna är styrelsemedlemmar i Föreningen Rädda Tisnaren