Vad gäller för vattenskotrar?

En minst sagt förbannad bloggläsare beskrev här hur en lomunge krossades av en framrusande vattenskoter väster om Lytterstabadet. Skribenten frågar också vad som gäller för vattenskotrar.

Lagverket är enkelt: Vattenskotrar får bara framföras i farleder och någon sådan finns inte i Tisnaren. Mer om detta ka man läsa på länstyrelsens hemsida.

EU har godkänt svensk skoterförbud
Det har tidigare varit oklart om EU-domstolen skulle godkänna den svenska lagen. Nu har domslut kommit. Svensk lag gäller. Man kan således bli åtalad om man kör vattenskoter utanför de godkända farlederna. Straffets längd och/eller storlek kan komma att avgöras av hur Luleå tingsrätt kommer att döma i ett nu aktuellt fall.

"I praktiken innebär det förmodligen att de fem år gamla reglerna som begränsar vattenskotrarnas körning till slut kan börja tillämpas i praktiken", säger Ulf Yngvesson, kansliråd på miljödepartementet.

Därefter har tingsrätten i Luleå kommit med en dom, som man hoppats skulle bli klargörande. Men så blev det inte... Domen är inte till någon nytta, säger Kustbevakningen. Regelverket gäller således på samma sätt som före domen.

Tisnarens status

Vill du kolla hur Vattenmyndigheterna bedömer att Tisnarens status är så klicka här. Du kommer då till den databas där all information om Sveriges sjöar finns - och hamnar på den sida där just informationen om Tisnaren finns.

Det du bland annat kommer att se är att den ekologiska statusen just nu är måttlig (på en skala från hög till dålig), att det ännu inte finns några mätningar som kan verifiera att den kemiska statusen är god men att sjön inte anses drabbad av övergödning.

När du kommit in på databasen så kan du klicka på PDF-rapport så får du detaljerad information.

4 juni: Kom och delta i viktiga samtal om sjöns framtid!

Vattenmyndigheterna - som ansvarar för att att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs - har tagit fram en remiss, som bland annat består av ett åtgärdsprogram, som också berör Tisnaren. Föreningen Rädda Tisnaren avser att avge ett remissvar.

Det är bara två sjöar i vårt avrinningsområde till Östersjön som bedöms behålla sin goda vattenstatus till 2015. Dessa är Kullasjön i Örebro län och Holpen, i Östergötlands län. Sjöar som redan nu har en måttlig status - till vilket Tisnaren preliminärt klassats - eller sämre status bedöms inte kunna nå god status innan 2015. Påverkan från framförallt övergödning tenderar att försämra läget i flertalet sjöar - här hittar du mer om detta (gå till sid 233).

Kom och delta i samtalet kring detta som sker den 4 juni i Församlingshuset i Skedevi kl 19.00.

Medverkar på mötet gör: Länsstyrelsen, LRF och Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, som arrangerar. Läs mer om Vattenmyndigheterna här.

Ishavsrelikter i Tisnaren

Vi har fått frågan om det verkligen finns ishavsrelikter i Tisnaren. Javisst. Det är ett litet kräftdjur som heter Limnocalanus macrurus. Detta ökar förstås naturvärdet av sjön, vilket inte minst Finspångs kommun noterat.

KK 9 oktober 2008 "Miljön kring Tisnaren hoted"

Katrineholms Kuriren 9 oktober 2008

Miljön kring Tisnaren hotad

En fråga vi ofta får är: Kan det verkligen vara sant att ett austra­liensiskt jättebolag funderar starta gruvbrytning i ett område i Sverige som är så viktigt för vattenförsörjning, ekosystem och friluftsliv? Jo, uppenbarligen. Drake Resources Ltd har mutat in ett stort område kring sjön Tisnaren i gränstrakterna mellan Vingåker och Finspångs kommuner. Bolaget har begärt undersökningstillstånd och har intresse av att bryta främst koppar och nickel. Boende i Marsjö, Byle, Skedevi, Ruda och andra orter berörs påtagligt. Många har förundrat öppnat brev där det framgår att deras tomter nu är inmutade. Många har upplevt hur helikopter svept över hustaken för att göra mätningar. Men gruvbrytning vid denna del av Tisnaren berör naturligtvis hela sjön, och hela det vatten­system som avslutas med Nyköpingsån. Tisnaren är inte bara en uppskattad bad- och fiskesjö för många inom Vingåker, Katrineholm och Finspångs kommuner. Tisnaren har också stora natur­värden med bland annat en intressant fågel- och fiskefauna. Sjön har således stora skyddsvärden, därom är såväl Föreningen Rädda Tisnaren som kommuner och länsstyrelse överens. Det är Minerallagen som styr hur gruvbolag får agera i vårt land. Sverige hör till de länder som har den mest generösa lagstiftningen i världen. Landet ligger öppet för vilket internationellt gruvbolag som helst att muta in områden, att få undersökningstillstånd och sedermera påbörja gruvbrytning. De flesta som i vårt land fått uppleva hur främmande människor med spadar och borrar plötsligt befinner sig på deras mark, eller rent av på deras tomt, blir naturligtvis upprörda. Och förundrade. Exploatering är intressant för många gruvbolag världen över, inte minst nu när priserna på mineraler har skjutit i höjden. Vinsterna hamnar i stort sett helt hos gruvbolaget - staten och kommunen får ingenting. Markägaren kan drabbas av tvångsinlösen. Gårdar som gått i arv i generationer kan plötsligt förvandlas till gruvområde. I det nu aktuella fallet har företaget Drake Resources Ltd dessutom gjort provtagningar innan de ens fått tillstånd. Det är inte utan att det känns som om vi levde i Vilda Västern. Gruvbrytning har skett tidigare i området. Länsstyrelsen i Östergötland gjorde för några år sedan en utvärdering av följderna och kunde konstatera att det fanns allvarliga problem. Jorden nedströms gruvområdet är starkt påverkad av metaller från gruvbrytningen. Såväl koppar som nickel förekommer i så höga halter att de klassats som allvarliga eller mycket allvarliga. Från Föreningen Rädda Tisnaren vill vi påskynda vidare undersökningar av dessa förhållanden samtidigt som vi motsätter oss ny gruvdrift. Det vore oklokt att utsätta Tisnaren och dess när­område för gruvdrift eftersom sådan alltid medför risker för negativ miljöpåverkan. Tisnaren är i dag en ren sjö. Så pass ren att många tar sitt drickvatten direkt från sjön och utan att tveka äter fisk ifrån sjön. Detta är fortfarande möjligt därför att boende kring sjön tidigare tagit strid när den hotats. För drygt tio år sedan kunde Före­ningen Rädda Tisnaren, tillsammans med andra goda krafter, förhindra att en anläggning för sanering av miljöfarlig jord placerades vid Vingåkersverken. Något som alla i dag nog är glada åt! Nu har Föreningen Rädda Tisnaren för avsikt att samordna motståndet mot gruvbrytning. I akt och mening att rädda Tisnaren. MARI ANDERSSON, RUDA TORSTEN ERIKSSON, SUNDA GÅRD BIRGER SCHLAUG, BYLE Författarna är styrelsemedlemmar i Föreningen Rädda Tisnaren